ordpyttipanna

Eftersom vi inte hade seminarium förrän efter lunch igår, och jag ändå var uppe sen kvart i sex, så kom jag fram till att jag skulle göra lite ärenden innan skolan. (Alternativet var att gå och träna, men jag led fortfarande lite efter torsdagskvällens bravader: jag ramlade nämligen av stepbrädan...)

Jag begav mig till Nacka Forum, av några olika anledningar: En att de har MediaMarkt, en annan att det är lite mysigt där, en tredje att det kändes som att jag gått igenom de flesta butikerna inne i stan redan.
Anledningen till att jag ville besöka MediaMarkt var inte för att köpa en tv eller dator, eller något annat liknande jag kommit därifrån med de senaste gångerna jag varit där. Det var för att köpa något så enkelt som bläck till skrivaren. Jag hade gjort en mental post it till mig själv kvällen innan som gick ut på att dubbelkolla på morgonen vad jag har för skrivare, jag hinner ju glömma det mellan gångerna jag köper bläck. Min sömnbrist gjorde dock att hjärnan skrynklade ihop min post it, la den i en byxficka och la sen byxorna i tvättkorgen. Alltså = jag glömde.
Men, optimisten var framme: "Hur svårt kan det vaaaa?"

Väl framme på MediaMarkt, ståendes framför den vägg som huserar bläckpatroner endast, började jag klia mig på hakan lite och undra om det kanske inte var lite svårt ändå...Jag bestämde mig för att fråga en kille som jobbar där vad för någon jag skulle ha. Först skulle vi ju då identifiera min skrivare, vilket jag tyckte gick rätt smidigt med tanke på att han först såg ut som ett frågetecken i ansiktet när jag föreslog vad den kanske eventuellt kunde heta. Vi kom underfund med dock vad det var för skrivare och gick tillbaka till väggen med bläck.
Jag var helt säker på att jag hade en Epson-skrivare, vilket visade sig stämma. Epson är tokpedagogiska och har satt ut en bild på ett djur på sina kartonger; olika djur för olika sorters skrivare. Så att man inte ska glömma vad man ska ha för bläck liksom..Glatt tar försäljaren fram rätt förpackning till mig och talar om att: "Du har en apa!" Klart jag har....muttrade jag då. Nu kommer jag i alla fall inte glömma igen.

Sen fortsatte jag min jakt i köpcentrumet. Jag skulle nämligen ha en present till lilla Plutt som fyller fyra på onsdag. Jag har insett att han är ganska förtjust i Batman och har den senaste veckan letat som en galning efter någon rolig batman-grej. Det har visat sig vara ganska svårt för det är nämligen inte Batman som är inne just nu - utan det är Spider Man. Men serru Spider Man har inte fått några lysande recensioner hemma, så det tänkte jag var bäst att hålla sig undan. Vi satt i skolan och surfade efter Batman-grejer och jag tyckte att en Batman-pyjamas, med typ en cape till, skulle vara coolt. En sån har jag nämlligen sett fast i Stålmannen-stil. Förvisso för fem år sen, och i USA - men ändå. Bara det är Batman liksom.
I torsdags dock när jag gick ut i vardagsrummet för att tala om att maten var klar så hittade jag Plutt i vadå? Johodå, en Spider Man-dräkt..! Jag stirrade på ungen, gnisslade tänder och funderade starkt på att skicka honom till rummet utan middag, men det kändes inte helt rättvist eftersom han inte hade en aning om vad han gjort för något.
I Nacka Forum tänkte jag då att jag gör ett sista ryck att hitta något med Batman, om jag inte lyckades fick det bli Spider Man. Efter ett envist letande var jag nära att ge upp och åka in till stan igen, men tänkte att en sväng in på Åhléns inte kunde skada. Jag letar mig fram till barnavdelningen och hittar...bam bam bam....tadaaa:

En Batman-pyjamas med tillhörande cape!!



Hur coolt är inte det?? Ungen kommer ju aldrig vilja klä på sig - det är fantastiskt! Och skam den som ger sig - jag visste jag skulle hitta det någonstans =)
Hälften av människorna jag visade den för i skolan undrade om den var till mig. Jag frågade lika upprört varje gång om de inte trodde den passade mig!? Påstår ni att jag är tjock!? Det var det fräckaste...
Jag hoppas han blir glad. Blir han inte det ska han få knäckebröd i present hädanefter.