ordpyttipanna

Räck upp handen allihop som har en epilator. Förklaring till er som inte innehar en: det är en mojäng man använder för att slippa raka benen. Den fungerar som så att det är små, små "pincetter" som drar upp hårstråna med roten, vilket lämnar en len yta med bestående resultat.

Jag fick en i julklapp av min mamma. Jag hade önskat mig en, vilket känns väldigt bra att veta. För om jag inte önskat mig en, utan det var en present från min mamma för att hon ville visa sin kärlek - då hade jag krävt att få veta vad jag gjort henne för att hon ska vilja tillfoga mig en sådan smärta. Fy fasen -övrig censur- vad ont det gör! När jag skulle använda den fanns min kära vän Jimmy där som stöd. Han roade sig med att läsa högt ur manualen medan jag ägnade mig åt att bekämpa impulsen att kasta mig ut genom fönstret.

Intressanta saker ur manualen:
"Denna produkt är inte menad att användas av barn eller personer med reducerad fysisk eller mental kapacitet..." Alltså, den som använder en sån här HAR reducerad mental kapacitet - det finns ingen annan förklaring. Man sliter upp håret med rötterna. Frivilligt. AJ!

Första gången de erkänner att det kanske inte är så behagligt som de i inledningen påstod kommer här: "I allmänhet tenderar hudreaktionerna och smärtförnimmelsen att minska avsevärt efter upprepad användning med Silk-épil." Förnimmelse? Vad krävs för att det ska passera nivån för förnimmelse? Grottklubba i huvet?

Men sen blir de lite kaxiga igen. "Studier utförda av dermatologer visar att det går alldeles utmärkt att epilera armhålor och bikinilinje." Den studien vill jag gärna se, vad är det de har undersökt? Jag misstänker starkt att det bara handlar om överlevnadsstatistiken, i övrigt tycker jag att "utmärkt" är ett lite väl generöst omdöme.

Allt detta skitsnack om att kvinnor ska bli snällare mot sig själva - och så uppfinns en sån här. Det var säkert en karl, jag säger bara det. Men biter ihop gör jag. Epilerar gör jag. Och vet ni vad? Mina ben blir ju inte ens lena.